Liberalismens/nationalekonomins problem?
Att jämföra nationalekonomi och liberalism kanske inte är helt oproblematiskt, men oaktat det...
Både nationalekonomin och liberalismen bygger någonstans på antagandet om den rationella och självständiga individen. Jag har en teori om att det är väldigt svårt att genomföra policies som bygger på det antagandet.
Dan Ariely skriver exempelvis om problematiken att blanda sociala normer med marknadsnormer. Inom development economics finns exempelvis en teori som förklarar varför det föds fler barn i fattiga länder. Enligt teorin beror det på att skaffa flera barn är ett sett att trygga pensionen. I rikare är pensionen i större grad tryggad oavsett hur många barn man har därför föds färre barn i rikare länder.
Jag tror de flesta har en reflexmässig känsla att de ogillar den teorin eftersom man inte vill tänka att sina egna föräldrar vinstmaximerar genom skaffa barn - man vill inte blanda in marknadsnormer i det sociala sammanhanget.
Den som ogillar en fördelningspolitik utan att vara särskilt insatt i effekterna av skatter osv uppfattar jag själv som ganska hjärtlös - det är ju mer sympatiskt att vilja dela med sig till de har det dåligt ställt än att inte vilja det.
De flesta liberala är emot höga skatter och jag hoppas att de är för att de tror att skatter över en viss nivå gör mer skada än nytta. Jag tror den uppfattningen även delas av de flesta nationalekonomer. Vad exakt den nivån är kan ju självklart diskuteras. Men hur sympatiskt och trovärdigt låter det egentligen att vilja hjälpa fattiga genom att sänka skatter och dela med sig mindre?
Jag tror att många liberala policies blir svåra att genomföra eftersom de i viss mån bygger att föra in marknadsnormer i sociala sammanhang. Även om dessa policys gör nytta måste man överbrygga ett reflexmässigt motstånd mot dessa. Det tror jag är en utmaning.
Både nationalekonomin och liberalismen bygger någonstans på antagandet om den rationella och självständiga individen. Jag har en teori om att det är väldigt svårt att genomföra policies som bygger på det antagandet.
Dan Ariely skriver exempelvis om problematiken att blanda sociala normer med marknadsnormer. Inom development economics finns exempelvis en teori som förklarar varför det föds fler barn i fattiga länder. Enligt teorin beror det på att skaffa flera barn är ett sett att trygga pensionen. I rikare är pensionen i större grad tryggad oavsett hur många barn man har därför föds färre barn i rikare länder.
Jag tror de flesta har en reflexmässig känsla att de ogillar den teorin eftersom man inte vill tänka att sina egna föräldrar vinstmaximerar genom skaffa barn - man vill inte blanda in marknadsnormer i det sociala sammanhanget.
Den som ogillar en fördelningspolitik utan att vara särskilt insatt i effekterna av skatter osv uppfattar jag själv som ganska hjärtlös - det är ju mer sympatiskt att vilja dela med sig till de har det dåligt ställt än att inte vilja det.
De flesta liberala är emot höga skatter och jag hoppas att de är för att de tror att skatter över en viss nivå gör mer skada än nytta. Jag tror den uppfattningen även delas av de flesta nationalekonomer. Vad exakt den nivån är kan ju självklart diskuteras. Men hur sympatiskt och trovärdigt låter det egentligen att vilja hjälpa fattiga genom att sänka skatter och dela med sig mindre?
Jag tror att många liberala policies blir svåra att genomföra eftersom de i viss mån bygger att föra in marknadsnormer i sociala sammanhang. Även om dessa policys gör nytta måste man överbrygga ett reflexmässigt motstånd mot dessa. Det tror jag är en utmaning.
Nationalekonomi - Newton vs Einstein
Nationalekonomin får ofta kritik för att bygga på oriktiga antaganden - människor kan ju inte anses vara rationella. Varför får inte fysik - vetenskapernas vetenskap - samma kritik? Mekaniken och relativitetsteorin tycks bygga på två olika helt oförenliga antaganden. Mekanikens lagar bygger på att alla verkar inom en fast "box" i förhållande till vilken allt rör sig. Inom relativitetsteorien finns ingen sådan box utan allt rör sig relativt i förhållande till något annan. Hur går det ihop? Är fysiken osann?
